Den tredje juni blev det officiellt: Ultravasan 2020 är inställd. När reserestriktionerna hävdes så började jag fundera på om fler lättnader skulle följa och UV, som jag kallt utgå från inte skulle bli av, därmed skulle kunna genomföras. Detta gjorde mig lite stressad då det bara är 2,5 månader kvar till loppet och jag i nuläget tycker att det är rätt jobbigt att ens springa tre mil. Således gjorde inte det negativa beskedet mig så mycket. Ultravasan hade varit kul på flera sätt men rent krasst så handlar detta år enbart om att testa hur långt jag kan springa och detta går i princip lika bra att göra på egen hand. Det finns dessutom en fördel med en egen utmaning: jag kan bräcka den magiska tiomilsgränsen.
Hälleforsnäs till Åby
Sträckan nedan är väldigt slarvigt uppmätt och är enbart tänkt att fungera som en illustration för ungefär hur jag ska förflytta mig. I själva verket är den ganska exakt tio mil och anledningen till att det blev det någorlunda udda valet Hälleforsnäs till Åby är p.g.a. mängden grusvägar. Jag hade hellre valt Örebro-Norrköping men då är jag utelämnad till ren asfaltslöpning. Det ska dock påpekas att jag verkligen inte har dyngspikat just Hälleforsnäs till Åby men det är det hetaste alternativet just nu. Oavsett så blir det A till B-löpning på grusväg och det blir tio mils distans.
Jag anser detta mål vara fullt rimligt. I höstas sprang jag 70 km på Skottland på 7 h och 14 min. Det var till stora delar kuperad stiglöpning och även om kroppen började säga ifrån efter 60 km så skulle jag inte påstå att sju mil var 100 % max. Detta uppnåddes med en genomsnittlig veckovolym månaderna inför loppet på 50 km/vecka. Fram tills april när jag kastade in handduken p.g.a. benhinnorna så var mitt snitt för 2020 70 km/vecka och jag hade precis börjat etablera mig på 80 km/vecka. Således kommer jag att vara på en annan nivå i år.
Jag är otroligt lättmotiverad och faktumet att detta inte är ett lopp stör mig inte. Genomförande-datumet kommer att vara flytande vilket är en enorm fördel då jag kan invänta en tidpunkt då jag känner mig i gott slag. Det kommer dessutom gå att få till sällskap/support då jag håller mig runt hemtrakterna. Kort och gott: detta blir skitbra!
Träningsplan för sommaren
Jag kommer gradvis att öka på distanserna och volymerna jag springer där 35-40 km är inplanerat på midsommarafton. Min tanke är att skippa alla ursprungliga planer som innefattade massa asfalt(t.ex. Norrköping-Nyköping) och istället lägga fokus på vandringsleder. Har exempelvis näst intill bestämt mig för att springa Jämtlandstriangeln(47 km) under min semester. Den typen av grejer kommer det att bli mycket av. Kommer även att testa tvådagarslöpning.
Som genomkörare kommer jag att ha 7x Vrinnevimilen. Det låter vansinnigt tråkigt, jag vet, men det var faktiskt rätt trevligt sist. Det passet är dessutom tacksamt ur jämföringssynpunkt då jag vet hur sex varv kändes i våras. Går det lättare eller om jag fixar ett varv till så har jag gått framåt och är då redo för att ge tio mil en chans.
Sammanfattningsvis
Ingenting har förändrats utan jag tränar fortfarande för att kunna springa långt om några månader. Vet inte hur många gånger jag har fått höra att det bara är en trettioårskris men jag tycker verkligen att det är roligt på riktigt och ultralöpning passar mig verkligen som handen i handsken både fysiskt och psykiskt. Nu är det bara att se till att komma i gott slag igen!
0 kommentar(er)
