På lördag startar jag mitt fjärde 24-timmars. Samtliga av de tre tidigare har brutits där mitt bästa resultat är de 161 km på 20 timmar som jag åstadkom i april. Jag har en speciell relation till 24-timmars då jag sedan mitt första lopp har känt att detta är något som passar mig jättebra men där jag trots ett par försök inte har fått till det. Efter loppet i april fick jag nog och kände att det var dags för förändring och anlitade Erik Olofsson som coach. Han driver podcasten Maratonlabbet som jag sedan ett par år tillbaka har lyssnat slaviskt på men framförallt så är han en utav Sveriges absolut främsta ultralöpare. Fram tills april i år var han innehavare av det svenska rekordet på 24-timmars med sina ~267 km. Han har sedan början på maj tränat mig samt kommit med en rad värdefulla tips som gör att jag även inför detta lopp har höga förväntningar. Här är de tre som jag är mest sugen på att testa:
Skor
Jag har på samtliga lopp sprungit i "vanliga" löparpjucks medan eliten alltid har burit s.k. studsskor. Denna gång har jag sällat mig till den skaran. På lördag kommer jag att springa i Adidas Adizero Adios Pro 3, samma modell som Erik använder. Jag har länge vetat om fördelarna med dessa skor men inte tagit mig för att införskaffa ett par. Nu kände jag att det var dags även för mig att ta del av fördelarna som ett par sådana skor erbjuder. Vid ett bra lopp kommer jag att ta uppemot 200 000 steg, om dessa skor då gör varje fotnedsättning ens det minsta mer skonsam så bör det få utslag i längden.
Löpstil
Jag har aldrig ägnat hur jag springer ens en sekunds tanke. Bland de första instruktionerna jag fick från Erik var att tänka på att skjuta fram höften när jag springer. Det medför en väldigt upprätt löpstil. Tanken är att lägga en större del av belastningen på gluteus och spara på låren. Jag har verkligen känt den skillnaden i belastning när jag har sprungit lite längre och tror att detta kan göra stor skillnad.
Taktik
För första gången har jag inte inplanerade gångpauser. Jag har trott att det är lämpligt att ha det för någon på min nivå medan Erik är av åsikten att gångpauser medför sega ben. I.o.m. mitt skrala facit inom 24-timmars är jag knappast benägen att säga emot. Inställningen är att i den bästa av världar så springer jag hela loppet, om inte så börjar jag inte med gångpauser förrän det är absolut nödvändigt.
Detta är tre konkreta saker som jag kan se ge mig extra timmar och mil. När jag anlitade Erik så var det dels för att testa på att bli tränad av någon som har expertis inom området men kanske framförallt för att få vissa frågetecken uträtade och jag känner verkligen att jag har fått exakt detta. Jag har fått fler tips än de ovan men det är framförallt dessa tre som gör mig förhoppningsfull inför helgen.
Det som har fällt mig på tidigare lopp är att jag har en väldigt tydlig bild av hur jag vill genomföra ett 24-timmars. Jag vill inte vägga, sitta av ett par timmar och sedan gå i mål. Jag känner att jag har i mig att arbeta non-stop under 24 timmar och det är också så vill jag genomföra loppet. Skulle jag vägga tidigare än tänkt även denna gång så är risken för att jag återigen bryter loppet stor. Jag vill inte kompromissa med genomförandet. Således är det minsta jag förväntar mig av helgen att jag gör det ett par timmar bättre än senast i Växjö. Då höll jag igång non-stop i 18 h och 15 mil. Därefter ägnade jag två nedbrutna timmar åt att förflytta mig en mil innan jag bröt. Kan tiden jag arbetar utan uppehåll bara förlängas med åtminstone två timmar så tror jag att chansen för ett slutfört lopp är god. Jag hoppas på mer än så men det är det absolut minsta jag förväntar mig. Det leder till följande målsättningar:
Distansmålsättningar
A-mål: 200 km. Mitt absoluta drömresultat. Tror att jag behöver springa nästintill hela loppet för att det ska vara möjligt.
B-mål: 190 km. Skulle jag gå från tre brutna lopp till ett slutfört och 190 km så är jag rätt övertygad om att jag skulle vara nöjd. Det är en distans som bör förutsätta att man håller igång hela loppet.
C-mål: Slutföra. Det bör krävas runt 185 km för att loppet slutförs på ett sätt som jag är någorlunda tillfredsställd över.
Genomförande-målsättningar
A-mål: Springa hela loppet. Givetvis väldigt ambitiöst men det är ju också ett A-mål av en anledning.
B-mål: Hålla igång hela loppet. Springa så länge det går, därefter varva gång och jogg och till sist kanske enbart gå. Men ett oavbrutet arbete i 24 timmar.
C-mål: Göra det minst ett par timmar bättre än i Växjö. Om jag når väggen först efter 20 timmar, kanske allra helst 21 timmar, så tror jag att jag är tillräckligt nära mål för att inte ge upp. Även om jag tvingas till visst stillasittande och får kompromissa lite med genomförandet.
En grej som kommer att finnas med mig i huvudet är att vara igång och ha ett lopp som lever när föräldrarna återvänder till banan. Det bör ske senast kl. 08 på söndag och då återstår således endast fyra timmar av loppet. De har varit med två gånger tidigare och har då bägge gångerna mötts av en besegrad son när de har kommit tillbaka till banan dag två. Är jag igång när dom återvänder betyder det högst sannolikt att jag antingen har uppfyllt eller är på väg att uppfylla C-målet. Det hade varit kul både för min och deras skull. Då lever loppet helt enkelt.
Detta ska bli jättekul. I förberedelserna inför ett lopp likt detta ägnar jag extremt mycket tid åt att fundera kring hur jag kommer att hantera vissa situationer, hur man kommer att reagera när det blir tungt etc. Hur det kommer att gå. Nu får man äntligen ett svar. Att få lite utdelning efter nästan 1,5 år med axelryckningar och ett "kanske nästa gång" hade varit så fruktansvärt härligt. Det hade jag kunnat leva på under många månader framöver. Låt oss försöka!
På återhörande!
2 kommentar(er)
